Det florerar en hel del myter om hundar och deras beteenden. En del har hängt med så länge att vi nästan tar dem för sanningar – men när vi tittar närmare på forskningen och hundens verkliga signaler, så visar det sig att det inte alltid stämmer. Här är några av de vanligaste missförstånden jag möter i mitt jobb som hundbeteendeutredare – och vad som faktiskt är sant.
Det här är en seglivad myt som jag önskar kunde pensioneras för gott. Många tror att om vi tröstar hunden när den är rädd, så ”belönar” vi rädslan – och alltså riskerar att förstärka den. Men känslor fungerar inte så.
Att trösta sin rädda hund är inte bara okej, det är ofta precis det hunden behöver. Du kan inte förstärka en känsla som rädsla genom att ge närhet – däremot kan du hjälpa hunden att känna sig tryggare. Trygghet smittar. Så om din hund är rädd – sitt ner, prata lugnt, erbjud en trygg famn om den vill ha det. Det är inte farligt att visa empati.
Jo då! Det går visst. Jag har själv haft äldre hundar, både egna och på kurs, som överraskat oss alla. Min Tibetanska Spaniel Minya lärde sig hitta kantareller vid 10 års ålder och Borderterriern Happy började träna och tävla rallylydnad när hon var 11 år. Det som kan skilja en äldre hund från en yngre är kanske att det går lite långsammare eller att man behöver ta lite mer hänsyn till kroppen – men hjärnan vill ofta mer än man tror.
Hjärnan är plastisk genom hela livet, även hos hundar. Det betyder att de kan lära sig nya saker, ändra beteenden och utvecklas, oavsett ålder. Forskning på området kognitivt åldrande hos hundar visar att mental aktivering faktiskt är extra värdefull när hunden blir äldre – den håller hjärnan i form!
Så plocka fram belöningsgodiset och testa att lära in ett nytt trick – även om din hund börjar bli grå om nosen.
Den där skyldiga blicken – hängande huvud, svansen mellan benen, bedjande blick – den är lätt att tolka som "han vet att han gjort något dumt". Men i själva verket handlar det ofta om något helt annat.
Det vi ser är lugnande signaler – hundens sätt att försöka blidka oss när vi visar irritation eller ilska. Hunden reagerar på ditt kroppsspråk och tonläge, inte på att den "minns" att den tuggade sönder skon för fyra timmar sen. Det finns till och med studier, bland annat av Alexandra Horowitz, som visar att hundar uppvisar dessa beteenden oavsett om de "gjort något" eller inte – om människan låter arg.
Så den där blicken beror inte på att hunden erkänner sig skyldig. Den betyder bara att din hund försöker lugna dig.
Det vore enkelt om det var så – men tyvärr är det inte riktigt sant. En viftande svans betyder att hunden är emotionellt engagerad, men inte nödvändigtvis glad.
Svansens position, viftets riktning och hastighet säger mycket. En låg, långsam svansviftning kan betyda osäkerhet. En hög, stel och snabb viftning kan betyda frustration eller till och med aggression. Vänstervift kan kopplas till mer negativa känslor och högervift till mer positiva, enligt vissa studier.
Kort sagt – svansen är som en känslobarometer, men man behöver läsa hela hunden för att förstå vad den säger.
Ragg – alltså att pälsen längs rygglinjen reser sig – är en reaktion från nervsystemet och säger egentligen bara: "Det här är känslomässigt laddat." Det kan vara rädsla, osäkerhet, upphetsning, ibland ilska – men inte alltid.
Många hundar reser ragg i osäkra situationer eller när något känns oväntat. Det är alltså inte ett tecken på att hunden är aggressiv, utan ett tecken på upphetsning i systemet.
Så istället för att döma, observera mer: Vad gör resten av kroppen? Vad säger svansen, öronen, hållningen?
Hundar tänker inte i klockslag eller kalenderdagar – men att de inte skulle ha någon tidsuppfattning alls stämmer inte. Tvärtom visar både erfarenhet och forskning att det är stor skillnad för hunden om du är borta i fem minuter eller fem timmar.
Många hundar vet exakt när det är dags för middag, eller börjar vänta vid dörren precis innan någon i familjen brukar komma hem. Det handlar inte bara om rutiner, utan också om hundens förmåga att uppfatta tid.
Det betyder inte att hundar sitter och räknar minuter – men de kan absolut lära sig hur lång tid något brukar ta, och reagerar olika beroende på hur länge du varit borta. Så nej, tidsuppfattningen är inte som vår – men den finns där, och den spelar roll.
Avslutande tankar
Att förstå våra hundars beteenden och signaler är en ständig lärprocess. Genom att ifrågasätta gamla myter och istället lyssna på vad forskningen och våra hundar faktiskt säger, kan vi bygga en ännu starkare och mer empatisk relation med våra fyrbenta vänner. Kom ihåg – varje hund är en individ med sina egna känslor och behov. Genom att vara nyfikna, lyhörda och kärleksfulla kan vi ge dem det bästa livet de förtjänar.
Varma hälsningar,
Hundcoachen
Kicki Fellstenius
Myt 1: "Om du kelar med en rädd hund förstärker du rädslan"
Det här är en seglivad myt som jag önskar kunde pensioneras för gott. Många tror att om vi tröstar hunden när den är rädd, så ”belönar” vi rädslan – och alltså riskerar att förstärka den. Men känslor fungerar inte så.Att trösta sin rädda hund är inte bara okej, det är ofta precis det hunden behöver. Du kan inte förstärka en känsla som rädsla genom att ge närhet – däremot kan du hjälpa hunden att känna sig tryggare. Trygghet smittar. Så om din hund är rädd – sitt ner, prata lugnt, erbjud en trygg famn om den vill ha det. Det är inte farligt att visa empati.
Myt 2: "Det går inte att lära gamla hundar att sitta"
Jo då! Det går visst. Jag har själv haft äldre hundar, både egna och på kurs, som överraskat oss alla. Min Tibetanska Spaniel Minya lärde sig hitta kantareller vid 10 års ålder och Borderterriern Happy började träna och tävla rallylydnad när hon var 11 år. Det som kan skilja en äldre hund från en yngre är kanske att det går lite långsammare eller att man behöver ta lite mer hänsyn till kroppen – men hjärnan vill ofta mer än man tror.Hjärnan är plastisk genom hela livet, även hos hundar. Det betyder att de kan lära sig nya saker, ändra beteenden och utvecklas, oavsett ålder. Forskning på området kognitivt åldrande hos hundar visar att mental aktivering faktiskt är extra värdefull när hunden blir äldre – den håller hjärnan i form!
Så plocka fram belöningsgodiset och testa att lära in ett nytt trick – även om din hund börjar bli grå om nosen.
Myt 3: "Min hund vet att den gjort fel – det syns ju tydligt!"
Den där skyldiga blicken – hängande huvud, svansen mellan benen, bedjande blick – den är lätt att tolka som "han vet att han gjort något dumt". Men i själva verket handlar det ofta om något helt annat.Det vi ser är lugnande signaler – hundens sätt att försöka blidka oss när vi visar irritation eller ilska. Hunden reagerar på ditt kroppsspråk och tonläge, inte på att den "minns" att den tuggade sönder skon för fyra timmar sen. Det finns till och med studier, bland annat av Alexandra Horowitz, som visar att hundar uppvisar dessa beteenden oavsett om de "gjort något" eller inte – om människan låter arg.
Så den där blicken beror inte på att hunden erkänner sig skyldig. Den betyder bara att din hund försöker lugna dig.
Myt 4: "Hundar som viftar på svansen är alltid glada"
Det vore enkelt om det var så – men tyvärr är det inte riktigt sant. En viftande svans betyder att hunden är emotionellt engagerad, men inte nödvändigtvis glad.Svansens position, viftets riktning och hastighet säger mycket. En låg, långsam svansviftning kan betyda osäkerhet. En hög, stel och snabb viftning kan betyda frustration eller till och med aggression. Vänstervift kan kopplas till mer negativa känslor och högervift till mer positiva, enligt vissa studier.
Kort sagt – svansen är som en känslobarometer, men man behöver läsa hela hunden för att förstå vad den säger.
Myt 5: "Hundar som reser ragg är arga"
Ragg – alltså att pälsen längs rygglinjen reser sig – är en reaktion från nervsystemet och säger egentligen bara: "Det här är känslomässigt laddat." Det kan vara rädsla, osäkerhet, upphetsning, ibland ilska – men inte alltid.Många hundar reser ragg i osäkra situationer eller när något känns oväntat. Det är alltså inte ett tecken på att hunden är aggressiv, utan ett tecken på upphetsning i systemet.
Så istället för att döma, observera mer: Vad gör resten av kroppen? Vad säger svansen, öronen, hållningen?
Myt 6: "Hundar har ingen tidsuppfattning"
Hundar tänker inte i klockslag eller kalenderdagar – men att de inte skulle ha någon tidsuppfattning alls stämmer inte. Tvärtom visar både erfarenhet och forskning att det är stor skillnad för hunden om du är borta i fem minuter eller fem timmar.Många hundar vet exakt när det är dags för middag, eller börjar vänta vid dörren precis innan någon i familjen brukar komma hem. Det handlar inte bara om rutiner, utan också om hundens förmåga att uppfatta tid.
Det betyder inte att hundar sitter och räknar minuter – men de kan absolut lära sig hur lång tid något brukar ta, och reagerar olika beroende på hur länge du varit borta. Så nej, tidsuppfattningen är inte som vår – men den finns där, och den spelar roll.
Avslutande tankar
Att förstå våra hundars beteenden och signaler är en ständig lärprocess. Genom att ifrågasätta gamla myter och istället lyssna på vad forskningen och våra hundar faktiskt säger, kan vi bygga en ännu starkare och mer empatisk relation med våra fyrbenta vänner. Kom ihåg – varje hund är en individ med sina egna känslor och behov. Genom att vara nyfikna, lyhörda och kärleksfulla kan vi ge dem det bästa livet de förtjänar.
Varma hälsningar,
Hundcoachen
Kicki Fellstenius